upoppopdodatoterorinongog

Min hembygd Järbo granskades, tillsammans med en av mina gamla klasskompisar, i veckans upplaga av grannfejden. Än en gång påmindes jag om varför jag så fort det jävlaranamma var möjligt flyttade 50 mil därifrån.

Så, med sedvanlig känsla för tajming, ska jag hem till Gästrikland i helgen. Ska göra mitt sista pass i studion med nya skivan. Sedan bör det inte vara allt för mkt kvar innan det kan skickas iväg till mixning.

Apropå musik har jag nyligt lagt piano (och harpsichord) på en riktigt ondskefull blackmetal-låt.

Vad mer. Västerbotten är fortfarande grått. Så på den fronten har inte mkt ändrats sedan förra inlägget. Det blir inte nödvändigtvis bättre av att olika personer i vänkretsen är / nyss varit i Andalusien, Italien, Miami respektive Lanzarote.

Åsså fick jag mail via Flickr. Ngn sorts on-line reseguide / kart-tjänst som ville använda två av mina foton. Det kunde de väl få, så de finns att beskåda HÄR och HÄR

Grått

Umeå har varit helt ofattbart grått idag. Och det tog en vecka innan min nya cykel fick puktering, så den är inlämnad. Och en huvudvärk som först fick tinningarna att explodera och som sedan övergick i migrän. Jag sov någon enstaka timme när jag kom hem från jobbet. Innan det fick jag reda på att det var rep idag, vilket var ngt av en nyhet faktiskt. Somnade. Vaknade av en slump och såg ett sms som berättade vilken tid det var rep. Kollade på klockan, kastade på mig kläder och hann precis på bussen.

Pliktskyldig uppdatering #693

Sitter och kollar på X-Men Origins: Wolverine. Hade höga förväntningar på den som försvann två minuter in i filmen. För något år sedan läste jag första delen av serien. Den var skitbra och när jag såg att det skulle komma en film så var det serien som var min referens. Tokpepp följde. Tänkte att första delen av serien skulle passa bra att göra en hel film av.  Men…

THE John Andersson

Dagen bjöd på en hejdundrande egotripp. Fick ett meddelande via Facebook. En snubbe i Libanon undrade om jag var ”the John Andersson”. Som i ”the one who is a member of Amandine”.  Snubben som undrade om jag var jag drev en skivaffär i Beirut och hade alltså på den vägen blivit bekant med vår musik. Blir alltid lika förvånad över att höra att det finns människor utanför den omedelbara vänkretsen som känner till oss. Jag menar, med tanke på hur lite aktivitet det varit kring bandet på sistone så är det knappt så att jag känner till oss längre.

Bortglömd och försmådd

Ingen av mina bloggar har fått den kärlek och omtanke de förtjänar den sista tiden. Och de är inte de enda som blivit försmådda när skolschemat och jobbschemat har gjort det omöjligt att göra annat än att jobba och läsa. Det var en som värst under torsdag/fredag, då jag var hemma i 90 minuter under en 36-timmarsperiod, men då var det ett rep inblandat också.

Inget är relativt

Normalt vänder man ju på dygnet av misstag. Man är lite slarvig och det är ju tråkigt att gå å lägga sig i onödan. Men nu var första gången som jag vände tillbaka dygnet av misstag. Jag trodde att jag skulle upp tidigt och ha föreläsning och lade mig således strax efter midnatt (tidigt i min värld). Precis innan jag släckte så kollade jag i kalendern för att kolla vilken lärobok jag förväntades ta med. Då ser jag att föreläsningen inte börjar förrän kl 13 (som varit brukligt de första två veckorna). Man är ju lat, så inte orkade jag kliva upp igen. Det var bara att sova det och kontemplera sitt misstag.

Första dagen i skolan… igen

Så har jag börjat plugga igen efter fem års frånvaro från universitetet. Psykologi. Planen är ett år psykologi, ett år uppsatser (gissningsvis i pedagogik) och sedan en examen i beteendevetenskap.

En till blogg?

Jag gjorde alltså slag i saken och öppnade en blogg enbart för mina
förvirrade tankar kring mina favoritlag och deras respektive ligor på
http://blueisthecolor.wordpress.com

Coldplay @ Stockholm och lite annat om jag ids.

Tillbaka efter en rasande trevlig helg i den kungliga hufvudstaden. Hängde med Bosse och det var trevligt eftersom det är sällan man får tillfälle att prata fotboll och rollspel till klockan tre på natten nuförtiden. Såg Inglorous Basterds på Rigoletto och det var roligt eftersom det var Tarantinos bästa film på bra jävla länge och den sågs i stans största biosalong. Och jag spelade en hel del Little Big Planet och det var kul eftersom det är ett barnsligt och charmigt spel.

—

Men framförallt såg jag Coldplay på stadion och det var bra på otroligt många sätt.

Ligastart!

Tajming. På 6 veckor jobbar jag ett enda dagpass. Naturligtvis sammanfaller detta pass med den engelska ligapremiären och naturligtvis är Chelseas match den enda av de 4 matcher som C+ sänder som jag inte hinner se ngt alls av. FRUSTRATION!!!