Allätarkrönika på begäran

Lars ringde just och ville ha tag på krönikan jag skrev i Arbetarbladet förra hösten. Den fanns inte längre på arbetarbladet.se så han tyckte jag skulle lägga upp den här istället. Sagt och gjort:

—

I en lärobok i ekologi står följande att läsa: “Compilations of early descriptions of food webs indicated that omnivores are usually uncommon. This was taken to support expectations from simple Lotka-Volterra model communities where omnivory is found to be destabilizing”. Alltså: allätare är ovanliga i ett normalt ekosystem och där de finns har de en destabiliserande effekt. Ha det i bakhuvudet när ni fortsätter läsa.

Vi tar ett annat citat: ”Jag är allätare när det gäller musik”. Ett konstaterande du säkert stött på när du pratat musik med någon du normalt sett inte diskuterar musik med. Trevligt, kan tyckas, att träffa på någon som har ett stort musikintresse. Problemet är dock följande: majoriteten av allätarna lyssnar inte alls på ”allt möjligt”. Tvärtom finns det ingen grupp som så ihärdigt sågar så mycket musik. Jag har träffat allätare som bara lyssnat på musik som Per Gessle komponerat. Hur kommer sig detta?

Många allätare använder sig av varianter på följande logiska kullerbytta: ”Jag gillar allt som jag hör. Alltså är allt som jag inte hört förut per definition dåligt”. Ett bekvämt resonemang som blir besvärligt när någon påpekar att allt de hör oftast är det som för tillfället spelas på reklamradion, dvs. likadana låtar som spelas om och om igen. Den som konfronterar en allätare hamnar dock i ett moraliskt underläge. Allätaren intar försvarsläge och utmålar sin antagonist som en översittare som vill bestämma vad som är bra och dåligt.

Att allätarna utmålar andra som musikfascister är intressant. För vilka är det som har makten över musikanläggningen i fikarummet på jobbet? Vilka tycker att eurodiscoversioner av julvisor är en bra idé när det närmar sig advent? Vilka reagerar våldsammast när någon försöker ersätta reklamradion med något annat? Undersök gärna saken själva, men ta på er hjälm och teckna personförsäkring först.

Det verkar som att allätarna ljuger. Eller? Ytterligare en titt i läroboken ger svaret. Allätare är opportunister. De letar inte aktivt upp de finaste bitarna utan slukar det som råkar komma i deras väg. Det mest lättsmälta. Kom ihåg det nästa gång du pratar musik med en främling.

Det är inte varje dag man får användning av fyra års biologistudier i en nöjeskrönika.

Till sist: Rapporter från ett gästrikländskt ålderdomshem gör gällande att pensionärerna på dagverksamheten gjort myteri och tagit kontrollen över musikanläggningen. Förr satte personalen agendan med lite radioskval, lite dansband och lite gammeldans. Numera är det Springsteens Seeger Sessions som spelas på hög volym. Så ska det låta!

~ av John den lördag, juli 12, 2008.